söndag 27 november 2011

GRÄNSER

Man är över huvud taget beroende av begränsningar
de fasta elementen
inramningarna
gränsmarkörerna
Man är beroende av de små rummen emellan 
de små gliporna av längtan
som ligger inkrupna bakom kartritarnas linjaler


glaciärerna
pelarskogarna
rymdbaserna

Över huvud taget
finns bara tillvaron
så länge gränserna sträcker sig emellan de olika tillstånden
och man hela tiden vet att sprickorna kan vidgas

onsdag 16 november 2011

FISKHAMNEN



Långtradarna kommer in och vänder med lax och blåmusslor. Det går inte att låta bli. Det är brist på segel.
Det finns annat istället. Varmkorv. Elcentraler. Grus.På ångbåtspiren ligger frigolitlådor och torskskelett kvarglömda. Fiskmåsar bor där.


Pirarna smulas gradvis sönder, systemet har börjat glappa. Det har börjat bli ett system som också är ett system för sällsynta trutar och sillgrisslor. De har letat sig in i väven, gnagt sig fast på träbryggorna; lever på varmkorv och grus.


På kajkanten går kvinnor i gröna sammetsklänningar och snurrar sina parasoller, i korg över armen samlar de frigolit och snäckskal.

söndag 6 november 2011

INFRASTRUKTUR

de streckade linjerna visar var kartan ska klippas isär. sedan kan varje stadsdel nålas upp på väggen. dess burspråk, koltrastar, parkeringsautomater. 
mellan stadsdelarna breder havet ut sig, en silverblank päls man kan simma över. 
fartyg kommer in och lastar av containrar fyllda med minkfoder, frottéhanddukar och snö. containrarna lastas över till järnvägsvagnar och transporteras vidare.
det är det som är infrastrukturen.
salt är hav som torkat in.
på havsbottnen ligger humrarna stelfrusna bland stenarna, man har ännu inte hittat något sätt att utläsa deras ålder. 
järnvägarna är de streckade linjerna på kartan, markeringarna man klipper efter. järnvägar går alltid österut.  
man skulle kunna älska alla stadsdelar. man skulle kunna flytta dit med sina salladsbestick och förgreningskontakter, breda ut trasmattorna, äta saffransglass. det finns maskiner för sånt. man skulle kunna resa österut, ta dagarna som de kommer, äta sill, umgås med avlägsna släktingar. 
män med erfarenhet ringer varandra i sina mobiltelefoner, ger rekommendationer. 
män är alltid klädda i sidenrock.  
män fraktar varor över haven: frotté, koltrastar, sill.

the colours of malmö VI: the morning.




På söndagar är städer tysta och blanka. en skäggig man med systemkassar betraktar bukowskis skyltfönster på ostadiga ben, gatsopare i oranga overaller sköljer bort hästspillning från torgen. Ett stramt klockspel kastar skuggor över de gamla tegelväggarna: tio korta slag.