söndag 30 oktober 2011

the colours of malmö V: night sound




En overheadapparat dansar med små ryckiga rörelser till beatsen i en livemix. Glaslyktorna lägger på nya ljud, skira skakningar som projiceras på väggen.
I Seved odlar människor solrosor, persilja och bönor mellan hyreshusen. Parkväxterna har bytts ut till citronmeliss.


the colours of malmö IV: twilight



   

När det blir skymning promenerar vi till ett galleri genom parker där kupoler och vattenytor lyser mellan trädstammarna. Det har blivit kyligt och gatorna luktar vanilj. 
Galleriet visar en fotoutställning, bleka pastellfärgade foton tätt uppsatta på en liten del av väggen. Som om de försöker skydda varandra.  På bilderna finns människor som alla vänder ryggen mot kameran. 

I hörlurarna som hänger nedanför bilderna kan man höra deras berättelser
“Vi betalade bara för att komma till något land. Vi visste inte vilket. De öppnade dörrarna och sa ‘det här är sverige’. Men de var utan papper, utan rätt. Flyktfåglar. 

fredag 21 oktober 2011

the colours of malmö III: yellow and blues


Plötsligt vandrar vi bara rakt in i kravallstängslen. Hela torget är avspärrat och trupper med ridande polis spritter omkring. Luften är spänd av väntan. Sedan kommer de. Med skarpt gula flaggor, segervissa leenden formerar de sig framför rådhuset. Fanbärararna prydligt flankerade, de speciellt inbjudna italienska talarna.  Polisens schäferhundar och pansarbilar bildar en försvarslinje, ett yttre artilleri, redo med tårgas och batonger om barrikaderna bryts. Om protesterna skulle bli för högljudda. På torget fylls oktoberluften av skramlet från hundratals nyckelknippor som överröstar högtalarna och helikoptrarna som kretsar i luften som envisa trollsländor.



onsdag 19 oktober 2011

the colours of malmö II: sunny morning






Drivor av bockhornsklöver, dill, persilja koriander och sånt man inte ens vet namnet på på möllevångstorget.  Nyköpta batterier som inte fungerar. Potatis, paprikor, pumpor. Hur ska man ens kunna välja grönsak? Falafel och konstmuseer. Solskenskaféer med hallontarteletter, lökkupoler på överblivna plåtdörrar, en butik som endast sålde diamant. 



the colours of malmö I






Tog ett billigt tåg till Malmö, och landade i ett varmt, mörkt kök på Möllevången. Det kan vara det allra bästa det där, att komma fram någonstans när det redan är mörkt, till ett kök som vibrerar av färger och doften av nybakt bröd. Blåblommiga tallrikar, illgrön ärthomous, solrosor, rödbetsbiffar och koriander. Alltså jättemycket koriander! Färsk koriander i drivor, och den galna färgkombinationen av rödbetsbiffar och gröna ärtor.
Någon annan stans i stan var det en fest med cirkusartister och bar. Den satt vi sömnigt och tänkte på. Akrobater, clowner och färgglada trapetser skulle det kunna vara, tänkte vi och hällde upp mer vin. Såg hur mörkt det var ute, o hur varmt där inne. Vi satt kvar i köket och   drömde om cirkusar, batik och fruktodlingar tills det var sena natten.



onsdag 12 oktober 2011





En mulen julidag svängde en liten blå bil upp på grusplanen framför Fengersfors bruk. Ut trillade estniska performancekonstnärer i stickade tröjor och långa dreads - ganska berusade efter ett dygns bilfärd från Tallinn men med god aptit på blåbärspaj och kaffe under björkarna i skulpturparken. Vi hade just börjat undra om de alls skulle komma fram eller bara dundrat rätt in i Norge efter att de ringt någon timme tidigare och sagt att de var på väg, inte hade nån karta utan bara körde rätt på. 
De följande dagarna ägnade de åt att grundligt undersöka bruket för att hitta bra platser för sina performanceverk.
-Går det bra om vi river lite väggar? frågade de Kalle första kvällen.
Han var inte helt med på den idén.
-Okej. Vi får se, vi kanske gör det ändå. 

Deras fyra timmar långa performancemedley kom att röra sig runt genom olika skrymslen och vrår på det delvis förfallna bruket - på gräsmattorna i regnet, inne i den enorma kakelklädda massakokaren, i mörka avstängda rum, bland de täta asparna vid bäcken. I Holländeriet - en av de största fabrikshallarna, växte ljuden av de förlorade bruksåren sig stora i den dunkla belysningen. Små ljud uppfångade med kontaktmikrofoner livemixades medan en man i blåställ utförde en slags ritual med svetslågor och stenkatapulter. I slutverket bjöds publiken att slå sig ner vid ett högt, svart bord, dukat med vodkaflaskor och uppstoppade djur medan en man i tajt trikåklänning stekte stora berg av köttbitar på ett stekbord ihopsatt av en järnplåt och en gasolbrännare. Exakt var performancefestivalen slutade och en något mer konturlös kväll tog sig början är svårt att säga, det tog hur som helst flera dagar att vädra ut spritlukten ur betonghallen.

Idag landade det ett stort skrynkligt kuvert i brevlådan, fullt med estniska frimärken på framsidan. Inuti låg SIRP - en estnisk konsttidskrift som bad mig skriva en artikel om denna vildvuxna händelse. Efter att jag skrivit och skickat iväg artikeln hände ingenting särskilt i   flera veckor. Sen kom en utbetalningsavi på trettio euro, sen hände mera ingenting, och slutligen kom tidningen farande på posten! Allt skrivet på estniska. 

måndag 10 oktober 2011

birthday walk.









De övergivna landskapen brer ut sig inåt, omöjliga att kartlägga. En grovkornig tystnad, ett blekt sidoljus. Det glimmar ur mörkret, den kompakta svärtan bakom förvridna dörrar. 
Ljuden ligger begravda i dammet: sodaugnens vrål, pappersvalsens skärande envishet, ångan runt torkcylindrarna. Dammet är som snö, mjuka mattor där spår av små tassar ritar spretiga sömmar över golven. 
Allt finns nedtecknat och insorterat i pärmar som spridits över golven: affärer med Bukarest och Dals Ed, fakturor, följesedlar, kontrollmätningar av kokarna. 
Ståltrappornas skelett. Omklädningsrummen. Kontrollrummen. Konturer och färger är försvagade. Metaller återgår. Kristalliseras och vittrar, faller ner i vattensamlingarna. Hur glas och ljus och granar blandas när fönsterkarmarna brister. 





söndag 9 oktober 2011


Det finns ödetorp till salu med åtta hektar skog och lövformade hus med väggar av silverspån för samma pris. Det finns magasin och ljusstakar och väntan. Brevlådor, kastrullunderlägg, ströbröd. Det finns glömt smör, långsamma hundar, läckande strykjärn och fjolårspotatis. 
Indragna hållplatser och diagonalt regn. Det finns tysta grå djur under stenarna och såna fulla med oro. Det finns kommunalt vatten och förväntningar. Man kan gräva undan det som är blött och göra diken. 

lördag 8 oktober 2011

finnish note IV: the night.











tänker en sista gång på finland: aaltosalarna. de mediokra hårdrocksbanden. de sömniga jyväskylägatorna som förändrades på nätterna. valodya och martta. saloonen mittemot hotellet. de portugisiska arkitekterna. de sträva inåtvända landskapen, tågperrongerna, storbildsskärmen med proffsboxning.